Efter källkritisk granskning av flera modetidningar tog jag till slut tipset om bootcut på allvar. En räd i källarförrådet, så var min vårgarderob uppdaterad med två par (resten hade till min förvåning genomgått en förminskning under förvaringen) lätt utställda jeansbyxor. Dubbelt hurra eftersom tillökningen inkluderade mina skönaste jeans någonsin!

Än en gång står det fast att man varken ska slänga eller skänka något till Lutherhjälpen...

Har i dagarna fått flera spörsmål om latinöversättningar till tatueringar och andra skrifter, vilket sätter igång fantasin om en latingenerator. Där kunde den vetgirige skriva in sin fras på valfritt språk och få ut den på latin. Men sådan maskinöversättning kanske redan existerar, och den brukar ju bli sådär bra...

Ett av många mindre lyckade exempel på maskinöversättning:

http://www.shechem.org/eshel/swedish/index.html

Januari lär ju vara den fattigaste månaden, särskilt veckan för löning. Men jag vill härmed hävda motsatsen. Sällan har jag haft så litet månad kvar i början på pengarna. Låt mig förklara:

Anledningen till detta omvända förhållande torde vara rean. Rean gör det till en plåga att besöka shoppinginrättningarna. Rader av märkliga plagg i storlekar du inte visste existerade. Eller rader, jag menar osorterade högar som man tvingas forcera för att nå fram till den minimala avdelningen för nyinkommet. Nöjet blir, litotetiskt talat, således reducerat, liksom butiksbesöken, men icke summan på kontoutdraget. Quod erat demonstrandum.

Det leder mig till nästa problem, som består i att finna outfits som passar till de söta små handväskor som inhandlades i december, vissa ännu ej använda av denna orsak.

(Observera dubbeltydigheten i rubriken.) 

Läste Hedda Gabler under lovet, vilket fick mig att ställa den retoriska frågan om varifrån dåtidens nordiska dramatiker fick sina föreställningar om tjejer: Alla kvinnor handlar utifrån ondskefulla nycker. Empati finns inte i vår föreställningsvärld. Att samleva med någon är att alltid strida för att få sin vilja fram, kosta vad det kosta vill. Basta. Sen kanske jag skjuter mig, men i alla fall...

För övrigt tyckte jag nog att dramaserien om den där andre inte riktigt levde upp till förväntningarna. Inte kan de väl ha pratat så där? Och Röda rummet finns ju dessutom redan dramatiserad.

Töntigaste/roligaste interjektionen just nu: Kanoners!

Vad är det för skillnad på ombyggnad och ombyggnation? Morfemen i det sistnämnda passar f.ö. ungefär lika bra ihop som två pusselbitar, den ena med himmel, den andra med husgrund.

Kan skillnaden ligga i konkretion? Jag inser att man inte kan använda ombyggnation om själva byggnaden. Eller hoppas man på en plats i finrummet när det finns ett latinskt suffix med?  Vad är grejen?

Helgen tillbringades i samt strax utanför vår vackra grannhuvudstad Oslo. Vid ett besök på en restaurant tillfrågades min syster om hon var "forsynt". Lite märklig fråga, tänkte vi, även om hon inte direkt kan kallas framfusig. Serveringspersonal nuförtiden... Lokalbefolkningen som ledsagade oss upplyste oss om att det på norska betyder "mätt", "nöjd" och mysteriet löstes.

Hann även med att läsa en nyutkommen biografi av Sven-Bertil Taube (Ord och många visor), där skrönor både dementeras och bekräftas. Mycket underhållande!

Inte visste jag så mycket om Rökstenen tidigare! Hade fått i uppdrag att hålla ett litet anförande kring detta kulturminne under vår östgötska fortbildningsresa. För varje teori kring tolkningen av dessa sköna runor häpnade jag - Otto von Friesen, Åke Ohlmark, Elias Wessén och nu senast Bo Ralph har tolkat deras innebörd på så vitt skilda sätt att man undrar vad som någonin kan vara sant och visst. Ralphs teorier om formelartade gåtor kändes till en början något krystade, men efter att ha tagit del av hans analogier verkar det inte så tokigt ändå!

Hur som helst var det en upplevelse att se den på plats. Och så mycket roligare att läsa än "Denna sten restes av xxx till minne av xxx. Han var en stor man".