Har just avslutat läsningen av Lars Westmans Fenicier (detta folkslag går även under namnen karthager eller puner). Visst hade jag litet koll på detta folk tidigare, bl.a från uppsatsskrivningen i latin, då jag valde att fördjupa mig i drottning Didos och Aeneas relation ur ett politiskt perspektiv. Romarna gillade som bekant inte detta folk och de var säkerligen inte de enda vid Medelhavets stränder som inte litade på karthagerna, krämarna. "Punica fides" (karthagisk trohet) blev ett begrepp som i den romerska världen fick stå för svek och förräderi.

Westman ger sig ut på jakt efter fenicierna och besöker platser där deras kolonier ligger begravda under lager på lager av kulturer och upptäcker att deras dåliga rykte fortfarande är i omlopp, möjligen med undantag för Hannibal, den store frihetskämpen. Han tar läsaren med på resor till Syrien och Libanon, till Ibiza och Kartago, till Benidorm och Cadiz. Källorna är många: arkeologiska utgrävningar, museer, fiskare på spanska atlantkusten, en libanesisk professor i arkeologi.

Boken är närmast uppbyggd som en reportagebok, där historiska fakta blandas med samtal och reflektioner och Westman rör sig snabbt mellan århundradena, varför det kan vara litet klurigt att utan förkunskap hänga med i feniciernas resor, även om återblickarna är många. Vi får också ta del av mindre vedertagna tankesprång av heyerdahlska mått, där fenicierna reser till Nordamerika och Bohuslän.

Det är trevlig läsning, vilket inte minst språket bidrar till, vardaglig ton, men med uppfinningsrikedom och formuleringsglädje. Helt tillfredsställd blir jag dock inte, utan lämnas med en hunger efter mer kunskap om fenicierna.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

      Nu faller dagg och nu stiger sol. Kan du höra?   Jag sitter på stenen intill din grav, håller en blomma i handen. Den ska jag lägga i gräset rakt över platsen där vi grävde ned din aska, precis innan marken frös. Kan du känna hur ja...

      Göteborgs Universitets humanistiska fakultet har beslutat att upphöra med sin grundutbildning i italienska från och med våren 2013. Italienskan inrättar sig således i den långa raden av språk som nyligen lagts ned, nämligen bosniska, kroa...

Tehataren tycker att man ska skilja på innan och före och ger i vädjande ton, utan invektiv, goda skrivråd om hur man kan tänka för att kunna använda de båda orden korrekt. För att göra det hela lite mer teoretiskt, tycker jag att vi tar en titt på g...

Lisa Magnusson häpnar i ett blogginlägg över sin egen generaliserande analys av Håkan Juholts problematik - att han är en gubbe med mustasch. Egentligen är det en briljant analys, men kräver kanske lite nyansering. Hon menar i sitt följande resoneman...

Vid studieresan till Island 14-20 juni deltog undertecknad med kolleger vid en föreläsning om språkvård med Ari Páll Kristinsson från Árni Magnusson-institutet. Föredraget hölls på Háskóli Íslands och vi hade nästlat oss i bland studenter från hela N...