Basistens hand är helt suddig, som han rasar fram över kontrabasens strängar. En tjock rökväv bryts ibland igenom av svettdoften från mannen framför. Håret som klibbar i nacken. Bandet spelar en skön blandning av jazz, gypsy-toner, swing och tango och publiken på Harlem jazz club verkar fullständigt överens om att detta är Stället där man vill fira en lördagkväll i Barcelona. 

På dansgolvet trängs jag senare med rastaskägg, flappers och coola katter till något som mest liknar gamla disneyfilmshittar. Trots att jag är den enda som klätt sig som en rollkaraktär från Dynastin, lyckas jag smälta in hyfsat bra - jag vevar frenetiskt med olika kroppsdelar och stänker litet med min cuba libre samtidigt som jag försöker hålla koll på handväskan. Dansglädjen pågår natten lång, ända till sextiden, då personalen föreslår att vi går hem.

Summering: Det var längesen jag hade såhär kul: