Denna vecka har inte färre än tre elever vid lika många tillfällen frågat mig hur använt stavas. Undringen har gällt huruvida man skriver använt eller användt. Jag har med road min påpekat att sedan stavningsreformen 1906 har vi lämnat den etymologiska stavningsprincipen och följt den mer ljudhärmande och kanske lite lättare principen (använt).

Den så kallade stavnings-ukasen medförde en förenkling av t-ljudet samt v-ljudet. Dåtidens läsare torde ha reagerat på den nya ortografin som en svensk som i kontakt med norsk rättstavning chockeras gravt av ord som sentral eller sykkel. Fördelen med den ljudhärmande stavningen är förstås att det blir enklare att stava (eftersom vi alla uttalar orden likadant i hela vårt avlånga land) medan den etymologiska stavningen gör att vi lättare kan göra semantiska kopplingar till besläktade ord.

Pre- och postreformert stavning:

hvad - vad

stafva - stava

blef - blev

rödt - rött

användt - använt