Vi i arbetslaget hade avtackningsmiddag för spanskläraren. Efter måltiden plockade han fram julklappspåsen, som visade sig innehålla individuellt anpassade gåvor till var och en. Jag fick augustprisvinnaren Sigrid Combüchens debutroman från 1960.

Sigrid Combüchen för oss in i salonger och tankar hos en tysk överklassfamilj. Ett stort galleri av färgrika gestalter figurerar på scenen - representanter för den generation, som var ung på trettiotalet och ingenting förstod annat än att leva angenämt, följs av deras barn, som på femtiotalet tillämpar samma princip. [---] Med ett livligt temperament ställer författarinnan så småningom samman en bild av den behagliga intigheten, den väluppfostrade egennyttan, den vackra tomheten. (Baksidan)

Intigheten...