Ett besök i Blå tornet, Strindbergsmuseet alltså, värmde under fredagseftermiddagen min frusna lekamen och min kulturfrusna själ. Det verkade vara lågsäsong för strindbergsturismen och jag kunde i mina blå skoöverdrag helt allen tassa runt i S:s lägenhet, se hans välstädade skrivbord, idolporträttet av Gustav Vasa i matsalen, den berömda balkongen och så vidare.

Museet har även samlat material om den s.k strindbersfejden till en liten utställning, vilken roade mig. I denna kulturdebatt (egentligen inte mycket intelligentare än den s.k ranelidsfejden/solarieangreppet) låg alla i skottlinjen som på något sätt förargat den lynnige August. Det kunde t.ex vara att man inte gillade realismen eller att man, liksom Sven Hedin, fått litet för mycket uppmärksamhet för en eller annan upptäcktsresa, i synnerhet som hemkomsten av dessa resor drog offentlighetens uppmärksamhet från den egna 60-årsdagen.

Jag låter mig vidare fascineras av en målning vid namn Svartsjukans natt, vilken S målade och förärade sin fästmö Frida Uhl i förlovningspresent. Det sägs ju att Strindberg inte var något vidare bra med tjejer...

Frida ville kanske hellre ha en ring.

Till sist vill jag infoga några ord om följande dikt  (ur Sömngångarnätter på  vakna dagar, 1884) av denne kulturinstituiton, som jag tycker äger än större aktualitet idag, då var och varannan medmänniska på ett eller annat vis lägger sina liv i offentlighetens ljus, eller s.a.s hänger ut sitt hjärta på köttkroken:

Vid avenue de Neuilly
där ligger ett slakteri,
och när jag går till staden,
jag går där alltid förbi.

Det stora öppna fönstret
det lyser av blod så rött,
på vita marmorskivor
där ryker nyslaktat kött.

I dag där hängde på glasdörrn
ett hjärta, jag tror av kalv,
som svept i gauffrerat papper
jag tyckte i kölden skalv.

Då gingo hastiga tankar
till gamla Norrbro-Bazarn,
där lysande fönsterraden
beskådas av kvinnor och barn.

Där hänger på boklådsfönstret
en tunnklädd liten bok.
Det är ett urtaget hjärta
som dinglar där på sin krok.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

      Nu faller dagg och nu stiger sol. Kan du höra?   Jag sitter på stenen intill din grav, håller en blomma i handen. Den ska jag lägga i gräset rakt över platsen där vi grävde ned din aska, precis innan marken frös. Kan du känna hur ja...

      Göteborgs Universitets humanistiska fakultet har beslutat att upphöra med sin grundutbildning i italienska från och med våren 2013. Italienskan inrättar sig således i den långa raden av språk som nyligen lagts ned, nämligen bosniska, kroa...

Tehataren tycker att man ska skilja på innan och före och ger i vädjande ton, utan invektiv, goda skrivråd om hur man kan tänka för att kunna använda de båda orden korrekt. För att göra det hela lite mer teoretiskt, tycker jag att vi tar en titt på g...

Lisa Magnusson häpnar i ett blogginlägg över sin egen generaliserande analys av Håkan Juholts problematik - att han är en gubbe med mustasch. Egentligen är det en briljant analys, men kräver kanske lite nyansering. Hon menar i sitt följande resoneman...

Vid studieresan till Island 14-20 juni deltog undertecknad med kolleger vid en föreläsning om språkvård med Ari Páll Kristinsson från Árni Magnusson-institutet. Föredraget hölls på Háskóli Íslands och vi hade nästlat oss i bland studenter från hela N...